Vi ritade etiketten först och läste reglerna sedan. Etiketten fick ritas om. Här står vad som faktiskt krävs, i den ordning det påverkar hur den ser ut.
Fiberinnehållet
Förordning 1007/2011 styr. Fibernamnen måste vara de som står i förordningens bilaga I, i fallande viktordning, med viktprocent som summerar till hundra. Det betyder att bambu heter viskos och att vegan leather inte är en tillåten beteckning.
Är plagget av ett enda material skrivs det som hundra procent, ren eller hel. Innehåller det läder, päls, dun, fjäder, horn eller ben ska raden om icke-textila delar av animaliskt ursprung finnas med.
Språket
Etiketten ska vara på det officiella språket i varje land där plagget säljs. Säljer vi i Sverige, Tyskland och Spanien ska alla tre stå på etiketten. Det är en av de saker som avgör hur stor etiketten blir, alltså en formfråga med rättslig grund.
Producentuppgifterna
GPSR gäller sedan december 2024 och kräver tillverkarens namn, postadress och elektronisk adress, plus typ-, parti- eller serienummer. Samma uppgifter ska finnas på produktsidan före köp, inte bara i plagget.
Skötselsymbolerna, som vi inte löst
Tvättbalja, triangel, kvadrat, strykjärn och cirkel i den ordningen är standarden EN ISO 3758. Symbolerna är registrerade varumärken som ägs av GINETEX och kräver normalt licens. Vi har inte verifierat licensläget för Sverige, och det är en av två frågor som måste vara besvarade innan något trycks.
- Fiberinnehåll enligt bilaga I, i viktordning
- Ursprungsland
- Skötselanvisning
- Producentuppgifter enligt GPSR
- Artikelnummer och parti
Källor
- Förordning (EU) nr 1007/2011 om benämningar på textilfibrer. Europeiska unionen, 2011-09-27.
- Förordning (EU) 2023/988 om allmän produktsäkerhet. Europeiska unionen, 2023-05-10.
- Lag (2014:534) om märkning av textilprodukter. Sveriges riksdag, 2014.
- Förpackning och märkning, kapitel 9. FRANS ANDRÉ, internt underlag, 2026-08-05.